Ordning och reda for life.

Igår städade jag. Det var inte tråkigt städande som i att dammsuga, dammtorka, städa toaletten och badrummet och sådan skit som ens mamma tvingar en att göra. Istället var det roligt städande. Jag ordnade upp bland alla mina teckningar och i hela min byrå. Lade in progress-grejer på ett ställe och fixade en hel låda åt färdig skit. Jag älskar att ordna upp bland mina grejer, om jag själv får bestämma när jag ska göra det. Det är som en megastor tillfredsställelse att se hur bra man har fixat allting, att man har ett system. Ordning.
Ofta orkar man ju inte hålla det ordnat någon längre tid, men för stunden är det kalasunderbart att veta att man har ordning. ORDNING. Ska skriva det tills det fastnar för mig själv. ordning.

Mhmm. Och idag tänkte jag hoppa lite hinder med min ponny men nähe. Precis samma tid som jag skulle börja ändra hindren som jag ville ha dem, korta avstånd i kombinationen, sänka hinderhöjden och allt SÅ ser jag ridskole-elever iklädda säkerhetsvästar komma gående. ÅÅÅH, precis på samma gång ska de ocksp hoppa och alla mina planer kraschar ner i marken i 1000 km/h. Så typiskt alltså.
Jag for istället ut i skogen och travade lite. Tror att Benjamin var lika nöjd för det.

Har dessutom upptäckt att Benjamin på väldigt långt håll är släkt med arabiska fullblod. Det är coolt.
Den här bilden är från 1901, sååå ja. Länge sedan, but still!